Bor
Halten vattenlösligt bor (B) i
matjorden är i genomsnitt 0,41 mg kg-1 (Fig. 20). Detta är lägre än
de vattenlöslig halter som vanligen erhålles vid
analys av markkarteringsprover (Leif Brohede,
AnalyCen Nordic AB, muntligt). Troligen beror det på
att utbytet med den metod som användes i vår
undersökning blir något mindre. Här värmdes
proverna i kokande vattenbad (100 ° C), medan
man vid analys av markkarteringsprover vanligen
upphettar provet till kokning i ett värmeblock vid
140 ° C.
De interpolerade kartorna bör
dock, även om nivån är lägre, spegla den
geografiska variationen i matjordarnas borhalter. De
högsta borhalterna förekommer i Skåne, på Öland
och Gotland, i Uppland och i Jämtland, dvs i
områden med karbonathaltiga jordar. Dessutom
förekommer relativt höga halter längs Västkusten,
vilket kan bero på deposition av B härrörande
från havssalter. Halter under genomsnittet
förekommer framförallt i delar av inre Götaland, i
inre Svealand och längs Norrlandskusten.
Vattenlösligt B är relativt stark korrelerat till
matjordens humushalt (Tabell
5b, Tabell 6).
Bor är ett mikronäringsämne.
I ett relativt humitt klimat med lakade jordar som i
Sverige är bornivån generellt låg (IVA, 1970). I områden
med låga halter kan därför borbrist förekomma.