Fråga från: Fam-saers-ekero@swipnet.se

Man brukar dela upp alla fiskar i tre grupper: Rundmunnar,Broskfisk och benfisk. Vad är rundmun för grupp?

Svar:

Hej,

Rundmunnar = Cyclostomata (latin med samma betydelse) är en grupp ryggradsdjur. Den omfattar två nu levande grupper: nejonögon och pirålar, som sinsemellan är mycket olika. Till skillnad från broskfiskar, benfiskar och landryggradsdjur har de bl.a. ingen över och underkäke. Nejonögonen har en rund sugskiva och pirålarna har ett slags "käkar" men med en höger och en vänster "käke" snarare än över och underkäke.

Det finns tre arter nejonögon i Sverige: havs-, flod- och bäcknejonöga. Alla leker i sötvatten. Havs- och flodnejonögat kan vandra ut i havet för att växa sig stora, de fullbildade djuren sätter sig fast på fiskar och suger i sig deras blod. Det finns en art pirål i Sverige, den finns bara på Västkusten och finns bara i havet. Pirålen ser mest ut som en stor, skär, ytterst slemmig mask. Den lever mesta tiden nergrävd i botten. Den äter mest ryggradslösa djur, man kan fånga den i fällor betade med död fisk. Till skillnad mot nejonögonen har inte pirålarna några riktiga ögon, men den har rudimentära ögon under huden som troligen kan uppfatta ljus, men som inte kan se "bilder".

Egentligen är det lite tveksamt att använda uttrycket ryggradsdjur om rundmunnarna, Pirålarna har ingen ryggrad alls - bara ryggsträng. Nejonögonen har några få kotdelar närmast huvudet men ingen fullständig ryggrad. Det vetenskapliga namnet Craniata (som syftar på att djuren har ett kranium) är bättre om man ska ha med rundmunnarna. "Fiskar" är f.ö. ur systematisk synpunkt ett meningslöst uttryck. I den vanliga bemärkelsen betyder det Craniater utom groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Vi själva är närmare släkt med både brosk- och benfiskar än vad brosk- och benfiskarna är släkt med rundmunnarna.

Bertil Borg